Logga in Login-hjälp? Gå med?

Människokropp, blodomlopp, andningsapparat

Hur kommer syret in i kroppen


Inandningsluften innehåller syre som kommer in i våra lungor. Vi andas in luft med 21 % syrgas och 0,03 % koldioxid. Vi andas ut 16 % syrgas och 4 % koldioxid. Under lungorna arbetar en stor muskel som kallas mellangärdet. Då muskeln spänner sig dras den ihop och drar nedre delen av brösthålan nedåt. Nedre delen av lungorna dras då också med. Brösthålan förstoras och lungorna också. Luft strömmar in i lungorna. Mellangärdet visas med röd färg.


Vänster bild: Inandning. Aktiv process - muskeln spänns - dras ihop.

Höger bild: Utandning. Passiv process - muskeln slappnar av - töjs ut.

Hur tas syret tar upp i lungorna


Luftstrupen delar sig i två luftrör. Ett luftrör leder till varje lunga. Luftröret grenar upp sig och längst ut i varje gren sitter en lungblåsa. Det syrefattiga blodet från hjärtat (på bilden blått - i verkligheten mörkrött) tar upp syre från luften. Detta gör att blodet blir syrerikt (på bilden rött - i verkligheten ljusrött). Koldioxid från blodet går ut till lungblåsan och ut med utandningsluften.

Varför syret vandrar in till blodet från lungblåsorna är att syrgastrycket är högre i luften och lägre i blodet. Denna tryckskillnad jämnas automatiskt ut så gått det går. Samma princip gäller för koldioxid fast här är det tvärtom.

Syret har nu tagits upp av små celler i blodet som kallas röda blodkroppar. De röda blodkropparna innehåller ett protein som heter hemoglobin. Det är hemoglobinet som gör blodet rött. Det syrerika blodet pumpas vidare till hjärtat.

Hur ser hjärtat ut inuti?


Hjärtat är en muskel som hela tiden pumpar blod genom blodkärl till alla kroppsdelar. Hjärtat pumpar omkring 70 slag per minut. Man säger att pulsen är 70.

Hjärtat består av egentligen två pumpar som pumpar samtidigt. En pumpdel består av höger förmak och höger kammare. Den andra pumpdelen består av vänster förmak och vänster kammare.

Det finns klaffar mellan förmak och kammare (segelklaffar) men även mellan kammare och utledande artärer (fickklaffar). När kammarens muskler drar ihop sig, pumpas blodet ut i artären. Samtidigt slår klaffarna mellan förmak och kammare igen. Dessa klaffar gör att blodet inte pumps tillbaka till förmaken. På samman sätt när hjärtat vilar mellan slagen försöker blodet som just pumpats ut genom artären ex. aorta, ta sig tillbaka till kammaren. Detta går ej eftersom klaffar finns mellan aorta och kammaren. Dessa fickklaffar hindrar blodet från att rinna tillbaka till kammaren. När läkaren lyssnar på hjärtat med ett stetoskop är det klaffarna som slår igen som låter. Da-dunk, da-dunk, da-dunk...osv...Försök se allting framför dig.

Stora kretsloppet: Syrerikt blod skickas ut i kroppen genom aorta, kroppens största artär, för att syresätta bl.a. hjärnan, lever, njurar, muskler, alltså sådana organ och celler som behöver syre. Då syret förbrukats i kroppen leds blodet tillbaka till hjärtat genom hålvenerna.

Lilla kretsloppet: Syresättning av blodet. Blodet går till lungorna och tillbaka. Det syrefattiga blodet skickas ut från hjärtat genom lungartärerna. När blodet syresatts i lungornas lungblåsor färdas det syresatta blodet tillbaka till hjärtat genom lungvenerna. Lungartärerna är de enda artärer som transporteras syrefattigt blod medan lungvenerna är de enda vener som transporterar syrerikt blod. Den blå färgen i hjärtat visar att blodet är syrefattigt (på bilden blått - i verkligheten mörkrött). Syrerikt blod är på bilden rött - i verkligheten ljusrött.

Varför har hjärtat två förmak och två kammare?

För att syresätta blodet och bli av med koldioxid från blodet har två kretslopp bildats. Syrefattigt och syrerikt blod skall inte blandas. Därför är stora och lilla kretsloppen skiljda från varandra genom en muskelvägg i hjärtat. Det vita i bilden ovan är själva hjärtmuskeln. En muskel kan bara dra ihop sig. Om du studerar hjärtat ovan så förstår du vad som händer då hjärtmuskeln drar ihop sig. Blodet kramas ut.

Blodledningsnätet - artärer, vener, kapillärer

Artär: Blodkärl som leder ut från hjärtat. Detta blod är syrerikt om det härstammar från aortan och syrefattigt om det härstammar från lungartärerna.

Ven: Blodkärl som leder blod tillbaka till hjärtat. Detta blod är syrefattigt om det kommer från stora kretsloppet och syrerikt om det kommer från lilla kretsloppet.

DVS. Blodet leds ut från hjärtat till kroppens celler genom blodkärl som kallas artärer och tillbaka till hjärtat genom blodkärl som kallas vener.

Kapillär: Blodet måste ju passera mellan artär och ven och dessa mycket tunna blodkärl kallas kapillärer. Om man sticker sig i fingret tränger blod fram. Detta blod härstammar från kapillärer. De röda blodkropparna lämnar ifrån sig sitt syre i kapillärerna. Syret tar sig igenom kapillärväggen och ut till kroppens celler som då syresätts. På samma sätt lämnar koldioxiden cellerna och tar sig ut till kapillärerna och in i de röda blodkropparna. Blodet transporterar nu alltså koldioxid tillbaka till hjärtat. Alla kapillärer på vägen tillbaka till hjärtat går samman till större och större blodkärl. Dessa stora uppsamlande blodkärl kallas vener.

Cellandningsreaktionen

Cellen som nu fått syre använder syret för att framställa energi. Energin gör att cellerna kan arbeta med sina uppgifter, men även att vi håller en kroppstemperatur på ca: 37 oC. Energiframställningsreaktionen kallas cellandningsreaktionen. Koldioxid och en del vatten andas ut. Denna reaktion sker i kroppens celler.

Syre + socker --> koldioxid + vatten + energi

Frågor

1. Hur kommer syret in i kroppen?
2. Vad används syret till?
3. Då kroppen använt syre, vad ger kroppen istället med blodet?
4. Var är en artär, ven och kapillär?
5. Hur färdas syret i blodet?
6. Varför är blodet rött?
7. Hur mycket syre består inandningsluften av?
8. Hur mycket syre består utandningsluften av?
9. Hur mycket koldioxid består inandningsluften av?
10. Hur mycket koldioxid består utandningsluften av?
11. Vad kallas den stora muskel som gör att vi kan andas in? Hur går det till - förklara för dig själv?
12. Vad är det för gasutbyte som sker i lungorna? Varför sker det?
13. Vad är puls för någonting?
14. Beskriv skillnaden mellan kammare och förmak?
15. Vad är en artär och en ven?
16. Vad är en kapillär?
17. Vad är det som låter då läkaren lyssnar på hjärtat.
18. Vilken är det det stora kretsloppets uppgift?
19. Vilken är det det lilla kretsloppets uppgift?
20. En muskel har bara en uppgift - vilken?
21. Hur får en muskel energi?
22. Var är aorta?
23. Vad är hålven?
24. Vilken är segelklaffens uppgift och fickklaffens uppgift? Vad sitter dom?
25. Förklara cellandningsreaktionen?
26. Extra: Hur får kroppen socker till cellandningsreaktionen?
 

Få Gratis NGU-medlemskap Nu

 

  • NGU naturvetenskap
  • FEB 7, 2007
  • JAN 27, 2012
  • Admin
Kursen är sammanfattad av Admin

De naturvetenskapliga grundkurserna för högstadiet är skrivna av Lars Helge Swahn. Kurserna är utvecklade under 9 års tid och har använts för höstadiets åk 8 och 9. De är ämnade att ge snabbt eleven en övergripande bild om respektive arbetsområde. För LPO 94 täcker kurserna nivån G och ger även viss information för betyget VG.

Copywrite NGU, Northern Pontifical Academy 2015 (A.I.C.)